Ab25: Vad innebär de nya reglerna för byggbranschen?
När branschen pratar om abpu25 syftar många egentligen på byggandets nästa stora generationsskifte i standardavtal. Från ab 04 och abt 06 är vi nu på väg mot en ny avtalsfamilj som ska spegla dagens sätt att driva projekt: mer digitalt, mer samverkande och med större fokus på lojalitet, kommunikation och bevisning.
Här går vi igenom vad ab25 förväntas innebära, varför förändringen kommer nu och vad du redan idag kan börja förbereda i din organisation.
Varför ab25 kommer nu
Ab-avtalen har länge varit ryggraden i svenska entreprenader. Men mycket har hänt sedan 2004:
– projekt blir mer komplexa
– digitala modeller och BIM används brett
– krav på dokumentation, arbetsmiljö och miljö ökar
– tvister blir mer omfattande och mer bevisintensiva
BKK (Byggandets Kontraktskommitté) har därför satt upp tydliga mål för den nya avtalsgenerationen. De nya avtalen ska bland annat:
– främja sund konkurrens och hög produktivitet
– stärka samarbete, kommunikation och lojalitet
– vara transparenta, förutsebara och användarvänliga
– ge en rimlig riskfördelning och sänka transaktionskostnader
Det här märks både i hur kapitelstrukturen ändras och i vilka områden som lyfts fram, till exempel lojalitetsplikt, digitala modeller och samlade störningskrav.
Lojalitet och kommunikation får egna regler
I ab 04/abt 06 nämns lojalitet och samverkan mest i förordet. Det är vägledande, men inte bindande. I ab25 lyfts de här principerna in som egna paragrafer i kapitel 3, till exempel:
– parterna ska samverka och agera lojalt mot varandra
– parterna ska verka för god kommunikation
– underrättelser ska vara ändamålsenligt utformade och normalt besvaras
Rent juridiskt är lojalitetsplikten inget nytt den har utvecklats i domstol under lång tid. Nyheten är att den nu blir tydlig avtalsregel, inte bara en allmän princip i bakgrunden.
Vad betyder det i praktiken?
– tystnad eller sena svar på viktiga frågor kan lättare ses som avtalsbrott
– slarviga eller otydliga underrättelser kan ge sämre bevisläge vid tvist
– krav på saklig ton och öppna kort förstärks även i pressade lägen
För dig som sitter med projektansvar innebär det att intern utbildning kring hur ni skriver, svarar och diarieför underrättelser blir ännu viktigare.
Digitala modeller blir riktiga kontraktshandlingar
En av de största förändringarna är anpassningen till den ökade digitaliseringen. I remissutgåvorna av ab25:
– definieras digital modell som en samling objektsbaserad digital information
– definieras handling som både analog och digital handling, inklusive digital modell
– regleras ansvar för funktionalitet, tillgänglighet och spårbarhet i modellen
Dessutom:
– digitala modeller blir en del av rangordnade kontraktshandlingar
– vid motstridighet kan modellen ges företräde framför ritningar och beskrivningar
– det krävs avisering vid ändringar i modellen för att ändringen ska vara en giltig beställning
Konsekvensen? Att jobba i modellen utan tydliga rutiner blir en risk. Du behöver:
– besluta hur modellerna ska delas, låsas och versionshanteras
– klargöra vem som får göra ändringar, och hur ändringarna kommuniceras
– se till att entreprenörer verkligen förstår att fel i modell = fel i handling
Det här ställer högre krav både på tekniken och på kontraktstexten.
Samlade störningskrav: Större krav på dokumentation
Ett område som särskilt lyfts inför ab25 är de så kallade samlade störningskraven. Det handlar om när entreprenören inte pekar på enstaka ÄTA utan på en lång rad störningar som sammantaget lett till stora merkostnader.
I den stora tvisten kring Mall of Scandinavia diskuterades just detta. Domstolarna fick bland annat ta ställning till:
– hur tydligt ett sådant krav måste vara beskrivet
– vilken bevisning som krävs för att visa både störning och kostnad
– hur tidigare mellandomar begränsar vad som kan krävas senare
Ab25-remissen tar in samlade störningskrav som kontraktsreglerad möjlighet, vilket gör formen legitim men också reglerad.
